Om att sova I

Så jag misslyckades igen... trodde att jag lyckats vända dygnet åt rätt håll den här veckan, från en kombinerad kur av att kliva upp tidigare och ta ett piller till natten så jag garanterat skulle somna. Det enda som hände var att jag blev avgrundstrött på fel tider (mellan fem och sju på kvällen) så jag antingen sov då eller tvingade mej själv att vara uppe. I båda fallen blev resultatet detsamma: att jag blev övertrött och inte kunde somna i vettig tid på kvällen.

Igår tänkte jag testa att somna av mej själv. Vad hände? Jo, jag somnade inte förrän jag var helt slut vid tre imorse och vaknade med bakfyllekänsla runt elva. Nu väger huvudet tre ton och jag vill bara falla ihop till vågrätt läge på soffan trots morgonkaffet. Den Svarte går omkring och ylar, han vill också att jag ska lägga mej, så han kan sova ovanpå mej. Sicket stöd man har.

Jag ville bli bättre! Ville få rutin på sovandet, känna mej piggare, friskare, orka GÖRA saker.

Varför funkar det inte? Har jag för dålig karaktär? Eller kan jag inte motarbeta att jag är kvällspigg? Är det så enkelt att jag inte kan tvinga kroppen att sova när den inte vill? Eller är det jag som undermedvetet inte vill sova om kvällen? Och hur fasen gör folk som somnar innan huvudet träffar kudden?



(Våga inte komma med råd som "det är bara att slappna av och blunda" för då lovar jag att jag letar upp dej och gör otrevliga saker! NEJ det är inte så enkelt, hade det varit det hade jag aldrig haft det här problemet, för de orden har jag hört kombinerade i exakt samma mening ända sen jag var fem! De har inte hjälpt hittills, så varför tror du att de skulle göra det just DEN HÄR gången, för att JUST DU yttrar dem??)