13 november 2005

Far är Rar

Igår:
Middag hos Vännerna, tillsammans med ett par till. God mat och trevligt sällskap och jag orkade hela kvällen. Prat om ditt och datt in på sena natt-timmen, stulna sneak peaks på Guddottern som vuxit nåt otroligt på två veckor och allmänt myspys, utan att jag blev helt slut eller var nervös eller fick ångest och ont i magen.Var för första gången i mitt liv den nyktra chauffören åt Darling som nu fick dricka välkomstbål, vin till maten och avec till kaffe och efterrätt. Mycket spännande upplevelse. Kändes också väldigt vuxet. Kanske har jag äntligen blivit stor nu, nu när jag dessutom vet vad jag vill i livet?

Idag:
Snart ska vi fara med Volvon ut till Svärmor på landet, hon fyller år om någon vecka då vi inte kan komma, så vi ska fira idag med besök och paket. Väninnan följer med, som en liten bonus. Det har Svärmor velat ända sen hon var med första gången för två år sen, så det blir kanske bästa presenten? Lilla damen som fått bli lantkatt fyllde minsann också år i fredags, hela tre, så hon ska förstås också firas. Några färska räkor ska få tina långsamt i bilen på väg ut, sen ska vi njuta av anblicken när hon först försvarar sitt byte från eventuella tjuvar och sen slukar den med slutna ögon eftersom det är det bästa hon vet. Vi ska också köpa med en liten blomma till Darlings styvfar nu när det är Fars Dag och allt. Min Far fick ett kort skickat med posten. Ett steg uppåt från förra året. Kanske kommer jag också ihåg att skicka ett SMS. För Far ÄR Rar trots sina fel och brister. Han är ju inte mer än människa, han heller.