Another day in paradise

Jag har faktiskt åkt tunnelbana idag.
Utan panikattack... men inte utan paus. Och definitivt inte med flit. (Are you impressed? I am impressed!)

Blev inte ens stressad av att det stod två brandmän, två ambulanskillar och en polis nere på perrongen när jag kom fram. Eller av att det stank brandrök och var alldeles disigt. Däremot undrade jag rätt mycket varför de lät tågen köra dit om det nu brann eller brunnit. Vilket det hade. Och det kändes lätt surrealistiskt att titellåten till Tredje Skiftet (Crystal Method - Keep Hope Alive (Igen. Den är bra!)) precis börjat dra igång när tåget rullade in och jag fick syn på dem. Hade den i öronen när jag sakta åkte upp mot Gallerian och i tur och ordning klev under först polis- sen brandkårsavspärrning. Det hjälpte liksom inte riktigt till att få bort overklighetskänslan som kom över mig.


(Sorry men bättre blir det inte med en liten crappig mobil. Släpar liksom inte runt på EOS:en till vardags bara sådär)


Efter att ha ätit tacos och syrran dragit in till stan bänkade vi oss framför teven och tittade på the real thing. Darling förstår inte hur jag kan tycka smilgropar är fint, men det är ju så charmigt att man kan dö.